Porträtt på Carol Campbell

Vad gör kanadensisk utbildning framgångsrik?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Sidans innehåll i korthet:

  • Likvärdighet för ett rättvist skolsystem
  • Lärare är ett attraktivt yrke där man utvecklas i sin yrkesroll
  • Rektor är pedagogisk ledare
  • Central administration
  • Mångfald i klassrummet och arbetet med mänskliga rättigheter

Texten i sin helhet:

Carol Campbell arbetar som rådgivare i utbildningsfrågor till Ontarios motsvarighet till skolverket och till Skottlands förste minister Nicola Sturgeon. 

– Kanada har inget federalt utbildningssystem utan varje provins och territorium driver sina egna skolor och jag jobbar främst med Ontario så jag kommer berätta hur vi organiserar skolorna där. Men det finns många likheter mellan skolor i Kanada.

  • I Kanada är offentligt finansierad utbildning högt värderad.
  • 95% av alla elever går i offentligt finansierade skolor.
  • Lärare i Kanada är högutbildade och certifierade och följer gemensamma riktlinjer för lärarkåren.
  • De flesta barn går i förskola.
  • Det finns stöd för elever som går vidare till högre utbildningar.
  • 55% av alla kanadensiska unga går vidare från gymnasiet till universitetet.
  • Ontario består av 5000 skolor, ca 120 000 lärare och 2 miljoner studenter. Om en lärare byter delstat måste denne certifieras på nytt i den nya delstaten.

Hög likvärdighet fortfarande skäl för att höja likvärdigheten

Ontario har hög likvärdighet mellan skolorna i provinsen, men man satsar ändå på att arbeta med att höja likvärdigheten.

– Sen 2003 har vi arbetat med att öka likvärdigheten genom att ta fram strategier för litteracitet och numeracitet med mål att förbättra elevernas resultat och för att fler ska ta sin gymnasieexamen. Vi har mål att minska kunskapsklyftor och ge mer stöd till elever i behov av särskilt stöd, nyanlända elever och för elever inom särskolan. Vi ger riktat stöd till skolor med låga resultat, resurser till ledarskapsutveckling och lärarutveckling med mål att alla lärare ska ha höga förväntningar på elevernas resultat och att alla klassrum ska ha resurser för att hjälpa eleverna.

– Mindre än 5% av våra skolor är nu lågpresterande utifrån elevernas resultat. Tyvärr är elever som tillhör våra First Nations överrepresenterade i den gruppen. (First Nations är en beteckning på Kanadas ursprungsbefolkning som inte innefattar inuiter och métis, redaktörens kommentar.) Det finns fortfarande mycket att göra och vi har nu en ny likvärdighetsstrategi som ska se till att läroplanen ska ta tillvara på mångfalden i klassrummet.

Pedagogisk ledare för kollegialt samarbete

Carol arbetar med ledarskapsutveckling i samtliga provinser i Kanada. Fokus för hennes forskning är hur man utbildar ledare som hjälper elever att nå högre resultat samt skapar jämlika och välmående skolor.

I Ontario är en rektor är i första hand en pedagogisk ledare. Det är höga krav för att få bli rektor. Man ska, utöver vara lämplig:

  • varit en lärare i minst fem åren master eller motsvarande universitetsutbildning och 
  • fullföljt ett rektorsprogram.

– Det är lärare som utvecklas till skolledare. De arbetar med att observera undervisning och lärande, leda utvecklingen av undervisningen, stötta kollegialt samarbete och samverka med lärarna för att lösa disciplinproblem. Rektorer har inget ansvar för nya anställningar eller budget. Det sköts centralt av skoldistrikten.

Carols forskning visar att skolledare har en indirekt effekt på elevernas lärande. Deras främsta uppgift är att stötta lärare att bli så bra som de kan och skapa ett undervisningsklimat som främjar elevernas lärande samt kunna hålla kontakter med lokalsamhället och vårdnadshavare.

– Bra skolledare jobbar med att utveckla lärarnas kunskaper och metoder för undervisning.

Ontario har precis stärkt skolledarens uppdrag inom mänskliga rättigheter och likvärdighet.

– Likvärdighet har fram till nu handlat om hur elevers resultat. Men nu ser vi bredare på det i termer av jämlikhet och mänskliga rättigheter. Lärare och skolledare ska aktivt arbeta med och visa att de värdesätter det.

Mångkulturell lärarkår i mångkulturella klassrum

– Kanada är ett mångkulturellt land och våra lärare förbereds att arbeta i mångkulturella klassrum under sin utbildning. Vår lärarutbildning har starkt fokus på mänskliga rättigheter, likvärdighet och att värdesätta mångfald och det positiva som kommer från att lyfta de olika kulturerna i klassrummet.

Ett mål Ontario arbetar med att få lärarkåren att spegla mångfalden i klassrummen. När man söker lärarutbildningen på Torontos universitet kan man frivilligt identifiera sig utifrån mångkulturella normer– sexuell läggning, kön och etnicitet. Vid antagning till lärarutbildningen bedöms akademiska resultat, samt essäer om personliga orsaker till att vilja bli lärare och exempel på när du har varit lärare i ditt liv. Sen använder man de frivilliga kategorierna för positiv särbehandling utifrån där det idag finns brister i Ontarios lärarkår. En grupp som prioriteras är medlemmar i First Nations.

– Vi försöker göra våra lärarkollegium mer diversifierat. Det kommer att ta tid. I Toronto har vi en viss mångfald, men vi vill stärka den och hjälpa dessa att bli ledare för att skapa förebilder. Vilka som är lärare och vilka som är skolledare påverkar eleverna. Att arbeta med mångfald är viktigt för eleverna. Kollegiet ska spegla samhället de jobbar i.

Lärare är välbetalda och har högt anseende

– Att vara lärare i Kanada är ansett som ett bra yrke. Generellt är våra skolor väl fungerande och elever ser sina lärare som förebilder och många barn vill bli lärare. Som lärare kan man göra karriär utan att behöva lämna undervisningen. Det är höga löner och bra arbetsvillkor. Ingångslönen är inte så hög men efter tio år matchar den andra personer med likvärdig akademisk examen.

Ontario har investerat i utbildning under lång tid och ser långsiktigt på det och det är mer konkurrens än någonsin för att komma in på lärarutbildningen. När en lärare är klar med utbildningen erbjuds de ett tvåårigt introduktionsprogram.

– När vi gör undersökningar om vad lärare skulle välja, om de fick välja om, skulle majoriteten fortsätta att välja läraryrket. Majoritet tycker att det är ett viktig jobb. Men samtidigt tycker de att stressen är för hög i yrket. Vi behöver arbeta mer med arbetsvillkoren för lärare.

Det finns dock en viss lärarbrist inom naturvetenskap och franska samt lärare som är beredda att jobba i First Nation skolor i avlägsna delar av provinsen.

Analyserar data som underlag till förbättring

– Vi använder data för att se var skolorna kämpar. Vi använder det inte på ett negativt sätt utan funderar på hur vi kan ge extra stöd till lärare och skolor.

Ontarios arbete med undervisningsutveckling utgår från insamlad data från skolorna. Data används för att identifiera var man måste sätta in extra stöd och för att identifiera framgångsrika praktiker. På dessa praktiker gör man fallstudier, följer upp och identifierar positiva möjligheter. Framgångsrika metoder, vilka är löftena/framgångsfaktorer och utmaningar ser vi till att sprida genom nätverk som består av både forskare och lärare.

Varje skoldistrikt är ansvarigt för att analysera data från skolorna och utifrån dessa ta fram planer för att förbättra och utveckla skolor.

"Teacher learning and leadership program" utbildar lärare som vill leda andra lärare eller skolor i utveckling av undervisningen. Lärare kan söka stöd för att forska kring sin undervisning och cirka 100 projekt antas varje år. Under 18 månader arbetar de med att titta på existerande forskning, bedriver sin undervisning och forskar. De måste även dela sina resultat med andra lärare genom konferenser, workshops och på internet.

– Ett mål är att skapa och bygga upp en kollegial dela kultur i Ontario. Vi jobbar långsiktigt med ungefär 1000 lärare per år som bildar nätverk. Det har pågått i elva år så det blir många lärare över tid. Men alla lärare förväntas använda undersökningar, data och studier för att utveckla sin undervisning.

Tre framgångsfaktorer med skolutveckling

– Finns det alternativ för människor att välja läraryrket mitt i livet? I Kanada kan du välja att bli lärare senare i livet efter en annan karriär. Vissa kommer in som tjugoåringar, andra som fyrtio-femtioåringar och de kommer in med andra erfarenheter. Vi har märkt att för dem handlar det inte handlar så mycket om karriär och lön, utan om att vilja göra skillnad. Att skapa möjligheter att växla karriär öppnar läraryrket för många nya personer.

– En annan viktig faktor är elevassistenter. De underlättar för läraren och främjar elevernas lärande. Just nu arbetar vi i Ontario på hur de kan påbörja akademiska studier för att bli lärare samtidigt som deras erfarenhet av klassrummet valideras.

– Jag har jobbat över hela Kanada med lärarutveckling och har noterat att känslomässigt stöd i yrket är viktigt. Politiker måste tala positivt om utbildning och lärare för att skapa respekt för yrket. Det är inte en quick fix. Det tar en generation att förändra bilden av läraryrket, att få elever att se lärare som en positiv karriär och välja att vilja bli lärare. Om du har höga betyg och kan välja vad du vill ska vissa välja att bli lärare. Då har ni lyckats.