En leende Margaretha Orvarsson Hannfors står i en korridor.
Foto: Robert Blombäck

”Skolorna har varit fantastiska under pandemin”

Hon står mitt i stormens öga och ska varje dag göra en ny bedömning av smittläget. Vi har träffat Margaretha Orvarsson Hannfors som är skolöverläkare och utbildningsförvaltningens medicinska expert under coronapandemin.

Sidans innehåll i korthet:

  • Margaretha Orvarsson Hannfors är skolöverläkare och ingår i utbildningsförvaltningens coronagrupp.
  • Smittsäkerhetsarbetet har varit framgångsrikt och ingen skola har tvingats stänga helt.
  • Oron har dock varit stor på skolorna, som ofta har ställts inför helt nya situationer och problem som måste lösas med kort varsel.
  • Margaretha Orvarsson Hannfors menar att skolorna har hanterat pandemin på ett mycket bra sätt.

När vi träffar Margaretha Orvarsson Hannfors i utbildningsförvaltningens vackra byggnad på gamla Serafimerlasarettets område mittemot Stadshuset, är det ännu januari och smittspridningen har just ökat lavinartat. Det har inte varit lätt att få till en intervju. Hennes kalender är fulltecknad av möten samtidigt som samtal och mejl från rektorer i stadens förskolor, grundskolor och gymnasier ska besvaras.

Ofta har det blivit långa arbetsdagar och sena kvällar.

− Smittspridningen skapar stor oro hos personalen, man undrar vad som kommer att hända härnäst och hur man ska förhålla sig i olika situationer. Jag får nog i genomsnitt 50 mejl och telefonsamtal om dagen från rektorerna som har huvudansvaret på skolan, men också från skolsköterskor och lärare.

Har varit skolpsykiater

Margaretha Orvarsson Hannfors är barnsjuksköterskan som blev läkare och skolpsykiater, som blev skolöverläkare, som blev medicinsk expert på utbildningsförvaltningen när pandemin bröt ut för två år sedan.

– Jag ingår i en coronagrupp på utbildningsförvaltningen som fattar de svåra besluten om hur undervisningen ska kunna ske både smittsäkert och med hög kvalitet. Gruppen består av grundskoledirektör och gymnasiedirektör liksom andra nyckelpersoner och mötena har varierat vad gäller både frekvens, innehåll och komplexitet.

Skolöverläkaren betonar att hon inte fattar några egna beslut om åtgärder, hennes roll är att fungera som rådgivare och medicinskt expertstöd.

Information om covid-19 har löpande uppdaterats på utbildningsförvaltningens intranät och sedan skickats ut till skolorna varje vecka. När det gäller bedömningen av läget på en enskild skola och vilka åtgärder som ska vidtas är det Margaretha Orvarsson Hannfors som stöttar den enskilda rektorn.

De ligger i riskzonen

− Den allra vanligaste frågan gäller hur skolan ska agera om en elev eller medarbetare blivit sjuk hemma på kvällen och visar sig ha bekräftad covid efter test, efter att ha varit i skolan symptomfri under dagen. ”Vad ska vi göra nu?” undrar rektor då.

Och de första motfrågorna kan bli: Vilken typ av test har medarbetaren gjort? Snabbtest? PCR-test? Antigentest som tas av vårdpersonal?

− En person kan vara smittsam 48 timmar innan symptomen kommer. Då gäller det att titta på vilka medarbetaren har träffat under dessa två dygn, och på vilket avstånd samt under hur lång tid. De som varit i kontakt med den smittade 15 minuter och på mindre avstånd än två meter bedöms ligga i riskzonen. Ofta handlar det om en hel klass och skolan ska då informera vårdnadshavare och berörd personal.

En annan vanlig fråga gäller varför inte hela skolan får den informationen.

− Det beror på att det skapar en enorm oro, ofta i onödan. Nu riktar vi informationen till dem som vi bedömer har varit utsatta. Då har jag tagit hänsyn till hur lokalerna ser ut, vilka den smittade personen har träffat och hur länge. Har de varit på fritids? Sedan gör jag en medicinsk bedömning av smittläget på skolan och ger rekommendationer utifrån det.

En leende Margaretha Orvarsson Hannfors står utomhus vid en stor grön rhododendronbuske.
”Regler och rekommendationer har varierat över tid och det har ibland varit förvirrande för alla”, säger skolöverläkare Margaretha Orvarsson Hannfors. Foto: Robert Blombäck

”Jag beundrar rektorerna”

Margaretha Orvarsson Hannfors säger att majoriteten av skolorna har hanterat pandemin på ett mycket bra sätt.

Frågor som för en oinvigd kan tyckas enkla visar sig vara väldigt komplexa och kräver stor sakkunskap. Hennes arbete består till stor del också av risk- och konsekvensanalys. Hon svarar själv på alla mejl och telefonsamtal. Oftast ringer hon upp frågeställaren i stället för att skriva svar i mejl, för då kan följdfrågorna avhandlas direkt.

Smittsäkerhetsarbetet har varit framgångsrikt. Inte en enda gång har någon skola tvingats stänga helt. Inte ens distansundervisning för någon enstaka klass eller grupp har tillhört vanligheterna. Ett sådant beslut kan för övrigt bara grundskole- eller gymnasiedirektören ta, efter rekommendation av henne.

− Majoriteten av skolorna är fantastiskt duktiga, de är enastående och jag beundrar rektorerna. Den digitala utvecklingen är helt enorm, framför allt högstadiet och gymnasiet har ställt om väldigt snabbt. Skolorna har på kort tid och på ett fantastiskt sätt utvecklat sin digitala kompetens i undervisningen.

Viktiga gurgeltester

När smittspridningen i januari nådde sin högsta nivå behövde utbildningsförvaltningens enheter och skolor inte göra ytterligare inskränkningar, eftersom Stockholm aldrig hade lättat på de åtgärder som införts under förra smittvågen.

− Vårdnadshavare får fortfarande inte gå in i skolorna och de hämtar och lämnar sina barn utomhus. Vi är mycket restriktiva med fysiska möten i stora grupper. En lättnad vi trots allt hade genomfört var att personalen hade börjat arbeta på plats igen med för- och efterarbete, men nu är vi tillbaka i att personalen i görligaste mån ska utföra detta hemma.

En viktig faktor för smittbegränsningen är de gurgeltester som skolorna kan beställa när en person med covid-19 har varit i skolan under smittsam fas. Det är en form av PCR-test, med den skillnaden att testmetoden är så enkel att den fungerar på barn, ända ner i förskoleålder.

− Personalen i skolan skickar med testerna hem och vårdnadshavarna hjälper barnen. Det fungerar fantastiskt bra, det är bara några få som inte klarat det.

Margaretha Orvarsson Hannfors vågar inte spå i kristallkulan när livet kan bli som vanligt igen och pandemin ska klinga av. Hon har sitt uppdrag i coronagruppen året ut men ser framför sig många intressanta arbetsuppgifter när det här väldigt speciella uppdraget tar slut.

”Vi använder inte vit rock”

Att hon blev läkare var en dröm som föddes redan under barndomsåren i Hässelby.

− Jag tyckte att sjukhusmiljön verkade spännande, och först utbildade jag mig till sjuksköterska och var länge på barnintensiven. När jag var 28 år började jag på Karolinska Institutet med sikte på att bli barnläkare men blev i stället specialist i barn- och ungdomspsykiatri och arbetade sedan länge som skolpsykiater.

Hon medger att hon i dag kan sakna patientkontakterna, men vår idé att hon ska bära vit läkarrock vid fotograferingen förkastar hon raskt och roat.

− Varken skolsköterskor eller skolläkare använder vit rock. I skolans värld vill vi undvika alla attribut som kan signalera hierarki.

När hon tänker på sitt yrkesliv och hur mångfasetterat det kom att bli, känner hon en stor tillfredsställelse över att ha kunnat bidra med sin kunskap inom så vitt skilda områden. Till och med barnpsykiaterrollen har hon nytta av än i dag, men då handlar det om att stötta rektorerna med den arbetsmetodik man använder sig av inom psykiatrin.

− Jag är en drivande person som lagt mycket tid på jobbet och jag har svårt att se mig själv som pensionär.

Margaretha Orvarsson Hannfors

Gör: Skolöverläkare.
Aktuell: Medicinsk expert i utbildningsförvaltningens coronagrupp.
Familj: Man och två vuxna barn.
Bor: Villa i Bromma.
Det här är jag bra på: Att anpassa bemötandet efter den jag har framför mig.
Kan bli bättre på: Att minska ambitionsnivån, jag är tidsoptimist.
På fritiden: Tycker om att lyssna på musik, arbeta i trädgården och vara ute i naturen, gärna i Stockholms skärgård.
Läser: Har inte haft tid det senaste året. Annars gärna skönlitteratur och då svenska klassiker.
Bästa skolminne: När jag äntligen fick börja skolan, då blev jag stolt skolflicka.

Marianne Hühne von Seth

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 1/2022