Nya lösningar på högstadiet för när- och fjärrundervisning

Med anledning av coronapandemin har 38 av Stockholms stads 76 kommunala högstadieskolor fjärr- eller distansundervisning i någon form just nu. Här berättar tre skolledare om sina vägval.

Enligt beslut av regeringen och skolborgarrådet kan högstadieelever nu undervisas på distans för att förhindra smittspridning. Det gäller att hitta lösningar i en situation där eleverna ska få den bästa möjliga skolgången även under en pandemi – samtidigt som skolan ska måna om säkerheten för elever och medarbetare.

Berörda skolor bedömer tillsammans med sina grundskolechefer om de ska använda fjärr- eller distansundervisning i högstadiet. Skolan har då redan gjort anpassningar i schema och användning av tillfälliga lokaler

Rålambshovsskolan, som har elever i årskurs 7-9,  ställde om till fjärrundervisning redan efter sportlovet förra året då många elever och lärare stannade hemma med symtom. Samtidigt var skolan öppen och bemannad. När läget förbättrades anpassade de schemat och eleverna gick stegvis tillbaka till närundervisning.

Fjärrundervisning var tredje dag

Sedan vårterminens start har skolan fjärrundervisning för alla elever i en årskurs var tredje dag. Däremellan äger undervisningen rum på skolan. Anna Karlsson är biträdande rektor på skolan och berättar:

”En förutsättning för vår fjärrundervisning är att alla elever har en egen dator och det har vi sedan en tid tillbaka. Nu kan vi tunna ut antalet elever på plats samtidigt som alla elever träffar sina lärare i skolan den mesta delen av skolveckan.”

Fjärrlektionerna sänds i realtid och eleverna interagerar med läraren på olika sätt, till exempel i en chatt. På Rålambshovsskolan är lektionerna så lika som möjligt så att både elever och lärare ska känna igen sig. Varje ämne har en egen kanal i Teams och eleverna får sitt schema i mötesbokningen. Lärarna kan utifrån den grunden utveckla sina lektioner vidare.

Superbra på fjärrundervisning

”Vi har blivit superbra på fjärrundervisning genom våra erfarenheter i våras”, säger Anna Karlsson och poängterar att fjärrundervisningen skiljer sig från distansundervisning som Rålambshovsskolan alltså inte har.
I distansundervisning skickas uppgifter ut till eleverna. De löser dem på egen hand för att sedan skicka tillbaka dem till läraren. De får då själva planera sin skoldag.

Erfarenheten är att variationen mellan fjärr- och närundervisningen gett en del positiva effekter.
”Vissa elever har lättare att skriva i chatten än att räcka upp handen i klassrummet. Något som vi också har märkt är elevernas utveckling i hur de skriver i chatten. De kan inte gömma sig och vet att lärare alltid är på plats.”

Å andra sidan har en del elever svårare att jobba digitalt, därför är det så viktigt att den mesta undervisningen sker på plats i skolan. De som inte klarar att jobba digitalt är i skolan hela tiden.

Konstant utveckling och fortbildning

En annan positiv aspekt med fjärrundervisningen är att läraren kan ge direktfeedback till eleverna via chatten. Däremot blir det svårare med fördjupningen, till exempel att ställa och svara på följdfrågor.
”Målet är att kompensera det som inte fungerar så bra och hela tiden utveckla oss både i fjärr- och närundervisningen. Men det är inget nytt, utveckling hör alltid till en lärares vardag.”

På Rålambshovsskolan har lärarna regelbunden fortbildning i fjärrundervisning och i hur man lägger upp en lektion på bästa sätt i Teams. De kan också få personlig support av Anna Karlsson.
”Att ha nära till ett personligt stöd är viktigt. Dessutom kan det vara mindre tidskrävande för läraren att fråga mig än att leta upp svaret på egen hand.”

Rymliga lokaler underlättar undervisning i skolan

Folkhälsomyndigheten poängterar att det är viktigt att så långt som möjligt hålla högstadieskolorna öppna under pandemin. Undervisning på distans är främst till för att undvika trängsel i skolans lokaler och i kollektivtrafiken.

Husbygårdsskolan är en av stadens skolor som inte har övergått till fjärr- eller distansundervisning på högstadiet. Magnus Duvnäs, rektor på Husbygårdsskolan, berättar varför:

”Vi har rymliga lokaler och bedömer att vi kan hålla tillräckliga avstånd. Eleverna har mycket att vinna på närvaro och vi tror att undervisning bedrivs bäst i skolan. Elever som bor trångt och har svårt att få stöd hemma, skulle ha mycket att förlora.”

Ämnesveckor skapar fokus

På Ekens skola har man valt att arbeta med en annorlunda schemamodell berättar rektor Christina Lindgren. Eleverna läser koncentrerat ett ämne i veckan, så kallade ämnesveckor. De jobbar då med samma lärare hela tiden vilket gör att det blir lättare att hålla kontakt.

”Vi är en 7–9 skola och har valt att undervisa årskurs 8 på distans. De klarar det bättre än eleverna i årskurs 7, samtidigt som årskurs 9 behöver vara på plats under sin sista termin. Men för de praktiska och estetiska ämnena kommer även eleverna i årskurs 8 in till skolan och har sina lektioner på plats.”

Socialt liv under lektionerna på skolan

Christina Lindgren har pratat med några elever och de flesta av dem tycker att det går bra.
”De tycker att distansundervisning funkar ungefär lika bra som att ha närundervisning, men vissa saknar diskussionerna.”

En del elever med lite större frånvaro har varit mer närvarande på distans och på så sätt presterat mer. Lärarna missar den sociala biten med eleverna, småpratet under och efter lektionen. De upplever också att eleverna inte frågar lika mycket om hjälp i Teams som i klassrummet. Christina Lindgren påpekar att de elever som behöver vara på skolan är det också.
”Tack vare att de praktiska och estetiska ämnena äger rum i skolan får eleverna lite socialt liv som många saknar när de sitter hemma.”

Lärare lär av varandra

Även på Ekens skola har den digitala kompetensen hos lärarna ökat markant.
”Vår digitala utveckling har tagit ett stort kliv framåt i och med distansen. Vi har lärt oss jättemycket av varandra och lärare med olika kompetenser har workshops", säger Christina Lindgren.

Monika Sidén och Martin Trokenheim

Kommunikationsenheten