Elever och lärare i klassrum

Meritvärdena är ett kvitto på att vi gör rätt

Det som är bra för elever som behöver extra stöd är bra för alla elever. Med den filosofin om inkludering har Johan Skytteskolan i Älvsjö lyckats uppnå hundra procents gymnasiebehörighet.

Sidans innehåll i korthet:

  • Kontinuitet i lärarlaget ger kontinuitet för eleverna
  • En modell för en skoldag
  • Anpassningar gynnar alla elever

Den drygt 70-åriga skolan med 1 120 elever i årskurs F–9 ligger idylliskt inbäddad i villabebyggelsen nära Långbro gamla mentalsjukhus. I trakten bodde en gång den berömde Johan Skytte, som gett skolan dess namn. Han var på 1600-talet riksråd och kansler vid Uppsala universitet och känd som lärare till ingen mindre än Gustav II Adolf.

Nyss invigdes en sprillans ny skolbyggnad för årskurserna F–6, men Johan Skytteskolans huvudbyggnad i funkisstil stod klar redan 1948 och här huserar i dag högstadiet.

Ett förhållningssätt för ökad behörighet till gymnasiet

I den karakteristiska öppna ljusgården tar försteläraren Ann Gustavsson emot. Vi ska strax få följa en lektion i historia för klass 9E, en lektion som ska ge en glimt av det konsekventa förhållningssätt som är skolans egen medicin mot missad gymnasiebehörighet.

Hon är SO-lärare och har arbetat på Johan Skytteskolan sedan 1997, samma år som skolan bytte namn från Nya Långbrodals skola. Ann Gustavsson har med andra ord sett trender komma och gå.

− En konsekvent satsning på skolutveckling och värdegrundsfrågor är hemligheten bakom skolans framgångar, menar hon.

Johan Skytteskolan har länge haft goda resultat och de har successivt blivit ännu bättre. Läsåret 2018/2019 låg det genomsnittliga meritvärdet på 263 poäng, mot 226 poäng sex år tidigare. I år är första året som skolan kan stoltsera med hundraprocentig gymnasiebehörighet.

− Men vi jagar inte speciellt meritvärdena. De kommer när eleverna mår bra och vi skapar förutsättningarna för det. Meritvärdena är mer ett kvitto på att vi gör rätt, säger Ann Gustavsson.

Skolans arkitektur och planlösning innebär att den fysiska lärmiljön är full av utmaningar. Här finns inga små undervisningsgrupper utan det gäller att möta varje elev på individnivå i den ordinarie klassen.

− I stället anpassar vi undervisningen så att den ska passa alla i klassen. Det som är bra för eleverna i en liten grupp är lika bra för alla elever, och då blir det en naturlig inkludering, säger Ann Gustavsson.

Underlätta inlärning för alla behov

Medan vi pratar strömmar eleverna i klass 9E in i klassrummet. Hon har haft dem sedan sjuan. Nu arbetar klassen sedan en tid med andra världskriget och i dag har turen kommit till att belysa Sveriges roll.

Ann Gustavsson samlar in elevernas mobiltelefoner och förbereder dem genom att beskriva syftet med lektionen och vad som ska hända. Hon sätter på sig en röstförstärkare som är kopplad till en högtalare, vilket gör att hon aldrig behöver höja rösten. Alla hör, var de än sitter i klassrummet.

− Det underlättar för alla men särskilt för de elever som lätt blir distraherade.

Den här lektionen visar Ann Gustavsson en film som ska ligga till grund för en diskussion med frågeställningar som ”Har vi gjort upp med vårt förflutna?” och ”Bröt Sverige mot neutraliteten när vi lät tysk militär passera genom Sverige?”.

Läraren lägger som komplement upp en bild med ett tal av den tyske SS-chefen Heinrich Himmler, och hon läser också själv hela texten högt för klassen.

− Det hjälper dem med läs- eller koncentrationssvårigheter, men det hjälper också dem som utan svårighet skulle kunna läsa själva. Det är lättare att ta in en text om man redan har hört den en gång.

På Johan Skytteskolan utgår alla lektioner från modellen ”Skyttedagen”. Den innebär att man ger eleverna en tydlig struktur och skapar goda förutsättningar för lärandet.

− Lektionen ska ha en tydlig start. Jag skriver upp enkla saker som när lektionen börjar och när den slutar. Efter lektionen sammanfattar vi vad vi har gjort i dag och vad vi ska göra nästa gång.

Gymnasiebehörigheten handlar ändå till syvende och sist om att alla ska ha tillräckliga kunskaper. I varje klass finns elever med problem att nå målen.

− Som lärare vet man att de eleverna måste få hjälp på traven. Vi möter alla varianter av svårigheter, men vi har ingen mirakelmetod. I stället handlar det om anpassning och åter anpassning.

För några år sedan deltog Johan Skytteskolan i ett kommunöverskridande projekt kopplat till Malmö universitet med inriktning mot inkludering. Det gav nya insikter.

− Tänk dig att jag står i klassrummet med en elev med en språkstörning och att jag därför ska anpassa lektionen. Tidigare skulle jag ha sagt: ”Vänta, jag ska skriva ut det här åt dig”. I dag har jag förberett utskriften i förväg – och alla får den.

Att vara konsekvent och att aldrig stanna upp och vara nöjd är en röd tråd i Ann Gustavssons beskrivning av hur hon själv och skolan arbetar.

Pedagogiskt och socialt arbete, två sidor av skolans uppdrag

Den bilden förstärks av rektor Stig Gisslén som för elva år sedan tillträdde med ett tydligt uppdrag, att forma en enhetlig, likvärdig kommunal skola. Han anser att skolans fostrande roll är minst lika viktig som att förmedla kunskap.

− Det skolinriktade pedagogiska arbetet utgör en väv av pedagogiskt arbete och socialt kitt. Vissa år har vi lagt mer arbete på det sociala arbetet än det pedagogiska.

Om trygghet och trivsel är viktiga för skolresultatet, är en stabil personalgrupp en annan framgångsfaktor. På Johan Skytteskolan är personalomsättningen låg.

− Om man är motiverad att gå till sitt jobb bygger man upp erfarenhet som bidrar till kontinuitet. För att lyckas i processinriktat arbete, krävs att chefer är kvar över tid, att lärarna är kvar, att eleverna är kvar, konstaterar Stig Gisslén.

När jag gör skillnad som rektor, en film med Robert Staby på Kvarnbyskolan. (annan webbplats)

Han lyfter också fram att värdegrundsarbetet är ett stöd för att nå de företrädesvis pojkar som tidigare exkluderats och som skolan inte har kunnat nå. Dessa pojkar har i dag högre motivation, enligt Stig Gisslén.

− Att uppnå 100 procents gymnasiebehörighet handlar om hur skolan möter eleven i undervisningssituationen och om att aldrig tappa fokus.

Artikeln har redigerats. Den är publicerad i utbildningsförvaltningens tidning LÄRA #5 2019