Magelungsskolan vände trenden

Hon har blått nagellack och en tatuering på höger arm. Motivet är ett hjärta invirat i en banderoll med texten: ”Jag älskar systematiskt kvalitetsarbete”.

Helene Litzen är rektor på Magelungsskolan i Farsta i södra Stockholm, en F–6-skola med 340 elever som representerar närmare 30 nationaliteter. Hit rekryterades hon för sex år sedan med ett tydligt uppdrag: att förändra och utveckla Magelungsskolan genom att införa ett systematiskt kvalitetsarbete.

− Skolinspektionen hade varit här och gjort nedslag på allt, så det var bara att kavla upp ärmarna, konstaterar Helene Litzen.

Skolledningen har järnkoll

Nu möter vi henne tillsammans med de två biträdande rektorerna Jenny Lindblom och Yvonne Nilsson. Tillsammans utgör de ”järngänget”, gruppen som har järnkoll och som tillsammans med skolans medarbetare förverkligat det som för sex år sedan kändes näst intill omöjligt.

Den gången låg det årliga medarbetarindexet på 69. I år nådde skolan toppoängen 91 efter att varenda en av skolans medarbetare hade sagt sitt i den årliga enkät som mäter ledarskap, motivation och styrning.

Helene Litzen ger själv förklaringen:

− Vi har skapat ramar som ger trygghet för både elever, lärare och vårdnadshavare. Det var utgångspunkten.

Hon kom från en rektorstjänst i en grannkommun där hon gjort ungefär samma resa, så hon visste vad som krävdes. Resultaten måste upp och elevflykten måste stoppas.

− När jag kom hit var jag väldigt tydlig mot personalen och sa att ”det här måste vi lösa, och det kan jag inte göra ensam”.

Har sparat pengar varje år

För att genomföra omvandlingen var det viktigt att alla delar av skolan skulle ingå i helheten organisatoriskt. Både fritidshem och elevhälsa fick samma förutsättningar, samma tillhörighet och samma mål. Där det tidigare hade handlat om ”vi” och ”dom” blev alla ”vi”.

– Jag började med en genomlysning av fritidshemmen: vad använder vi tiden till? Personalen hade då önskemål om att anställa en person till, medan resultatet tvärtom blev att vi kunde minska och ändå få en bättre verksamhet, säger Helene Litzen.

Hon menar att skolans pengar ska hanteras som hushållskassan hemma, med ett årligt sparande för oförutsedda utgifter.

− Efter effektiviseringar har vi kunnat spara pengar varje år, pengar som sitter i en reservfond vilket skapar utrymme för extra satsningar om det behövs.

Öppenhet blev en ny självklarhet. Både medarbetare och vårdnadshavare har insyn i skolans ekonomi och vet därmed vad som är möjligt och vad pengarna används till.

− Det har skapat tillit och förtroende för oss och något av det första vi genomförde var att bygga upp ett samarbete med föräldrarna.

”Alla jobbade med stängd dörr”

Men viktigast av allt var ändå att skapa ett nytt sätt att arbeta med undervisningen. Resultaten var dåliga och det var svårt att rekrytera lärare, Magelungsskolan hade fått en stämpel som problemskola. Klasserna var svåra att fylla när eleverna valde andra skolor.

Anna Ingelund är förstelärare inom digitala verktyg och undervisar i svenska, engelska och SO i årskurs 5. Hon rekryterades till skolan kort efter att Helene Litzen hade börjat och minns hur organisationen såg ut när hon kom.

− Jag kände mig inte bekväm med det sättet att arbeta. Alla jobbade isolerat i sitt klassrum med stängd dörr, medan jag var van att arbeta kollegialt i team.

Hon ville ha förändring och som förstelärare blev Anna Ingelund sedan en motor och en länk från ledningsgruppen till lärargruppen i det förändringsarbete som redan hade påbörjats.

Men det skedde inte smärtfritt. Större delen av lärarkåren sökte sig så småningom bort och i dag finns bara två kvar av den ursprungliga personalgruppen. En som lockats till skolan på senare år är försteläraren Carolina Casas Wendén som undervisar i matematik, NO och teknik i årskurs 4.

– Redan vid första besöket kände jag att här vill jag jobba. Jag möttes av trygga elever på skolgården, en öppen och välkomnande personalgrupp och en rektor som erbjöd möjligheter till skolutveckling, berättar hon.

”Vi är varandras arbetsmiljö”

På Magelungsskolan finns i dag ett flerlärarsystem i årskurs 1–3 där tre lärare ansvarar för två klasser. Det är en självklarhet att samarbeta och det kollegiala samtalet genomsyrar hela verksamheten.

Yvonne Nilsson är biträdande rektor för förskoleklass och fritidshem.

− I vardagslag pratar vi om att vi är varandras arbetsmiljö och vi betonar trygghet och arbetsro, även för eleverna. Vi påminner både varandra och eleverna när vi glömmer oss, säger hon.

För att allt detta ska fungera krävs en organisation där alla vet vad som ska hända. Magelungsskolan arbetar med fyra årshjul, som sitter på väggen i rektorns rum. Framförhållning är honnörsordet.

− Om allt är planerat i god tid finns det också utrymme för akutplanering. Som när pandemin kom. Då fanns det tid för improvisation och snabba beslut, som att införa undervisning utomhus, säger Helene Litzen.

Kö till elevplatserna

I dag är det kö till elevplatserna och när Magelungsskolan nyligen annonserade ut ett vikariat sökte 82 behöriga lärare tjänsten. Sjuktalen sjönk från 7,8 till 5,5 när pandemin kom. Meritvärdena för årskurs 6 har stigit från 170 år 2015 till dagens 225.

Allt detta blev resultatet när medarbetarnas roll förändrades.

− Vad utmärker en medarbetare? Jo, det handlar inte om ”mig” eller ”min dagsform”. Det handlar om ”oss”. Vi vill samarbeta med våra kolleger och jag ser en ansvarskultur där vi ställer upp för varandra.

Medarbetarenkaten 2021 totalrapport (pdf)

Aktivt medskapande index (AMI) (pdf)