Inskolning av de yngsta på förskolan

Målet med inskolningen är att vårdnadshavarna är på förskolan tillsammans med barnet och deltar i aktiviteter och rutiner så att både de och barnen känner sig trygga.

– Föräldrarna lämnar det finaste de har hos oss då måste det kännas tryggt för dem. Om vi får trygga föräldrar då har vi lättare att nå barnen, säger förskolechef Eva Alvin.

Att balansera både de vuxnas och barnens behov kräver lyhördhet och fingertoppskänsla.

– Föräldrar kan ha dåligt samvete för att de har barnen på förskolan och det fungerar inte. Vårt samhälle är byggt så att föräldrar måste arbeta och vi kan inte lägga några värderingar i det, säger Eva.

Att bli lämnad på förskolan är en separation för barnen.

– Separationen är en sorg som måste tas på allvar utan att man förstorar upp den, säger förskolläraren Anna Wolkert.

Tiden för inskolning varierar

En ettåring förstår inte alltid att vårdnadshavaren går och lämnar dem hela dagen på förskolan. Reaktionen kan komma efter flera veckor och då får man backa och börja om.

– Vi säger inte att inskolningen ska vara mellan nio och två i två veckor. Vi balanserar barnen och vårdnadshavarnas behov och det kan uppfattas som otydligt. Vi kan säga att vi börjar så här så får vi se hur det ser ut nästa vecka. Samtidigt vet vi att jobbet är på dem och frågar vilken dag de kan komma tillbaka. Där är flexibiliteten som vi vill ha för barnets skull och det uppfattas som otydlighet, säger förskollärare Inger Klomark.

– Jag tycker det är bättre att säga en längre tid och så får det bli en positiv överraskning att inskolningen gick fortare, inflikar biträdande förskolechef Emelie Sjöberg.

Hitta lösningar för att individanpassa

Vissa barn kan släppa föräldrarna efter tre dagar på förskolan, för andra barn kan det ta tre veckor innan de är beredda. Då gäller det att hitta lösningar som fungerar.

– Vi har haft mor- och farföräldrar med på inskolningen för att föräldrarna måste gå tillbaka till jobbet, berättar Anna.

– Är förskolan till för att föräldrarna ska kunna gå och jobba eller är det till för att barnen ska ha en stimulerande verksamhet? Det är två behov som krockar och vi måste lösa båda utmaningarna, säger Eva.

Föräldrar får information från många olika håll och det finns många experter som säger hur det ska vara. Då blir det svårt att hantera att personalen inte kan lämna bestämda besked.

– De vill veta när äter vi lunch, hur lång vilan är och hur länge vi är ute. Men vi vet att barnet kanske inte somnar idag och vissa dagar äter den mindre, andra mer. Små barn är olika – precis som vuxna.

Inskolningen är färdig när barnet är redo att söka upp pedagogerna och starta en dialog. Inskolningen sker ofta över två veckor och föräldrarna ska vara med i sammanlagt tre heldagar. Föräldrarna kommer och går under den här tiden för att vänja barnet vid att vara ensamt på förskolan.

Kreativitet och inkännande för att skapa trygghet

Barn fäster sig vid olika pedagoger och får välja vilket knä det vill sitta i under dagen eller sova med under vilan. Sakta tänjs gränserna och barnet rör sig vidare i rummet, men att det alltid kan komma tillbaka och tanka trygghet när det behövs. Det kräver att pedagogerna är kreativa och inkännande. Emelie berättar om hur de kan arbeta för att skapa trygghet.

– Lisa är ledsen och jag vet att det finns en bok som hon älskar att läsa men den ligger på kontoret för att den ska lamineras. Istället för att gå iväg och laminera den själv kan jag ta med mig Lisa och gå och laminera boken tillsammans. Det blir massor att prata om på vägen – boken, lamineringsmaskin, bilder och så är ledsenheten bortglömd. Man inkluderar barnen i verksamheten.

– Det funkar med blöjbyte också. Man kan ta med sig hela gruppen och ha lite byggmaterial i skötrummet eller så kan de plocka med blöjpaketen. Det blir en utforskning av närmiljön. Vi gräver där vi står, säger Anna.

Barn som kommer i augusti får en mer strukturerad uppstart än barn som har sin inskolning senare under terminen eftersom de börjar samtidigt som andra barn. Föräldrarna till barn som inskolas senare är ofta mer ensamma med sina funderingar eftersom de inte delar situationen med andra föräldrar.

– Vi arbetar med att kompensera för det och att föräldrarna som har inskolning senare ska få samma information och möjligheter som de som har inskolning i grupp, säger Emelie.

Det finns även svårigheter med inskolning i grupp.

– Det går prestige i att få sitt barn att somna. Vi måste avdramatisera det eftersom en stressad förälder gör barnet stressat, säger Anna.

Skriftlig information för frånvarande förälder

För att det inte ska bli vuxenfokus på förskolan får varje nytt barn bara ha med sig en förälder.

– Vi lärde oss man måste säga att det bara får följa med en vuxen per barn för annars vet de nya barnen inte vem som är pedagog och förälder, säger Anna.
Eftersom föräldrar har olika behov av kontroll skickar de med skriftlig information till den förälder som inte är på förskolan den dagen.

– När föräldrarna delar på inskolningen är det viktigt att se till att de får skriftlig information med sig till den som är hemma och att vi delar ut bildspel så att båda får se dem och kan känna sig trygga, säger Anna.

Barnen är kulturbärare

Eftersom barn är empatiska tar de in varandras känslor. Barn som redan är på förskolan ska inte behöva bli påminda om sin mamma och pappa hela dagen och därför undersöker pedagogerna andra möjligheter för barnen. Kan de inreda ett annat rum för dem, kan de vara ute, kan de vara med de äldre barnen?

– Man får inte glömma bort de gamla barnen under inskolningen. När det kommer nya barn och det blir många nya vuxna kan det bli jättesnurrigt om man inte planerat för dem, säger Inger.

När man inskolar en ny barngrupp vill man att de ska få ta del av förskolans kultur. Barnen som redan går på skolan är kulturbärarna i verksamheten som de nya barnen och deras föräldrar bjuds in till. För att lyckas förmedla kulturen måste det finnas några pedagoger som erbjuder dessa barn en bra verksamhet, till exempel målar med dem och en annan pedagog som dansar så att de nya barnen får smaka på olika aktiviteter.

Inskolning kräver fingertoppskänsla

Att låta barn ingå i inskolningen måste skötas med fingertoppskänsla så att man inte förstör barnens känsla av trivsel på förskolan.

– Om ett barn tycker det är jobbigt när mamma och pappa lämnar på morgonen ska hen inte behöva vara med på inskolningen av nya barn. Om fyra andra barn inte har något problem med att bli lämnade och är nöjda med att vara hos oss får de vara inne och vara kulturbärare. Men bara i två dagar för sedan måste de också bytas ut för de blir också påverkade av andra vuxna och barn och påminns om att de blir lämnade varje dag, säger Anna.

För att kunna vara flexibla i en barngrupp krävs struktur och organisation.

– I början lägger man ett ganska strikt schema för att allt ska funka, men när man jobbat ihop sig blir det mindre planerande av småsaker eftersom det som måste göras sätter sig i ryggmärgen. Planeringen möjliggör för oss att vara närvarande och lyssnande, säger Anna.

Eva berättar att när det för utomstående ser ut som om det är kaos på en avdelning kan det för pedagogerna och barnens sida te sig jättelugnt.

– När man går in och ut i verksamheten ser man med andra ögon och ser inte vad barnen gör och hur de har det, säger hon.

För att skapa en bra miljö under hämtningar och lämningar arbetar personalen med att det ska vara extra lugnt just då.

– Om ett barn är superledsen när man vet att det kommer att komma många föräldrar måste man gå undan tillsammans med det för att undvika att barnet döms av de vuxna. Det är inte rättvist mot barnet, säger Emelie.

– Det är inte heller rättvist mot föräldrar och barn som kommer efter för de får inte ett bra möte med förskolan och pedagogerna, inflikar Anna.

Äta på barnens villkor

Ätande kan vara en källa till konflikt eller oro i många familjer. På Råcksta förskolor arbetar man för att lunchen ska vara trevlig för barnen. När småbarn äter hamnar mat på bordet eller på händer och kroppar men det behöver inte betyda att det är kaos. Som vuxen måste man behålla lugnet och äta på barnens villkor.

– I början av en inskolning är föräldrarna ofta stressade och torkar upp varje droppe mjölk som hamnar på bordet, men de lär sig att det inte gör något att maten hamnar utanför, att barnen lägger maten bredvid eller äter från varandras tallrikar. Föräldrarna måste se att vi reder upp det här, att alla barn blir mätta och glada, säger Anna.

Maten är också ett utforskande av vad saker luktar, smakar, konsistenser, vad händer om man lägger en bit rödbeta i mjölken, kan man stapla morotsbitarna?

Ingen kamp om maten

– Vissa dagar äter de mindre andra dagar äter de mer. De kommer att få i sig vad de behöver, säger Anna.
Mat får inte bli en maktkamp och om ett barn bara vill äta smörgås så får den smörgås medan annan mat erbjuds och till slut kanske det blir en potatis till smörgåsen.

– Det viktiga är att barnet får den energin som gör att det klarar dagen. Annars har vi ett superledset barn, säger Emelie.

– Ibland måste man säga till föräldern att ett barn behöver en äpplebit och förklara vad vi gör extra tydligt. Framför allt förstagångsföräldrar måste få höra samma sak flera gånger, det skapar ro, säger Anna.

– Det skapar en tillit till att de får i sig mat, fortsätter Emelie

Skapa förtroende för förskolan

– Som ledare har jag tilltro till att pedagogerna skapar en bra verksamhet för barnen, säger Eva.
Om det kommer en förälder som är orolig för att allt inte fungerar på förskolan är det viktigt att möta den oron.

– Ett mejl från en förälder får inte ligga över en helg. Ser jag det fredag kväll kan jag tacka för deras synpunkter och säga att jag pratar med pedagogerna i början av nästa vecka och återkommer. Då ser de att jag har sett och att jag tar deras tankar på allvar.

Genom att vara öppen och föra dialog skapas trygghet mellan föräldrar och pedagoger.

– Pedagogerna kan vila i att de vet att vi litar på dem och föräldrar som är i kontakt med oss märker att vi känner tillit till varandra. Det grundar för ett bra samarbete kring frågetecken som uppstår.