Läraryrkets digitala förändring

Hon utsågs till Årets lärare 2018 för sitt digitala utvecklingsarbete på grundskolan Nya Elementar. Nu ser Mia Hasselblad fram emot att vara med när läraryrket förändras i takt med den digitala utvecklingen.

Sidans innehåll i korthet:

  • En lektion i samhällskunskap
  • Hur Mia valde att bli lärare
  • Möt elevernas vardag med digital undervisning

Texten i sin helhet:

Vad är produktionsfaktorer, reporänta och indirekt skatt? Det skulle kunna bli rörigt när drygt 20 elever i årskurs 9 under ett lektionspass ska använda QR-koder, digitala diskussionsrum och helt vanliga tärningar för att nå dagens mål: att kunna resonera om samhällsekonomiska begrepp. Men inte när Mia Hasselblad undervisar. Eleverna är vana vid att röra sig mellan fysiska och digitala rum och strukturen är tydligt kopplad till lektionens syfte.

– Vi ska inte använda digitala verktyg bara för att de är digitala verktyg. Om vi kan göra saker bättre med dem ska vi det, annars kan vi lika gärna göra som förut, säger hon.

Digitala läromedel på en lektion i samhällskunskap

Mia Hasselblad är SO-lärare på högstadiet samt utvecklingslärare och IKT-pedagog med ansvar för att stötta kollegerna i det digitala utvecklingsarbetet. Hon inleder lektionen med att skriva upp dagens mål på tavlan.

– Kommer ni ihåg vilka som ingår i det ekonomiska kretsloppet?

– Staten …

– Finns det något bättre ord för staten?

– Kommuner och …

– Den offentliga sektorn!

Mia Hasselblad skissar upp det ekonomiska kretsloppet med banker, företag, hushåll och offentlig sektor på tavlan. Eleverna får sedan i uppgift att skriva hur riksbanken, via vanliga banker, påverkar enskilda människor. Alla tar fram sina datorer och går in på Skolplattformen och diskussionsforumet i Teams.

– Använd er gärna av ekonomiska begrepp. Men det här är ingen bedömning, det är meningen att vi ska lära av varandra. Kom ihåg att alla kommer att kunna läsa vad ni skriver.

Eleverna arbetar fokuserat. Mia Hasselblad går runt i klassrummet, lyssnar och stöttar. Det märks att hon trivs.

– Det bästa med läraryrket är utan tvekan att möta eleverna. Jag älskar när man får gå in i ett klassrum och vara med i deras diskussioner och följa deras kunskapsutveckling, säger hon.

Från samhällsintresse, golf och reseledare till läraryrket

Som barn trivdes hon i skolan och hemma vid köksbordet i Kälvesta i nordvästra Stockholm var diskussionerna livliga. Samhällsintresset fanns i familjen. Efter gymnasiet läste Mia Hasselblad på Europaprogrammet på Södertörns högskola.

– Jag pluggade i två år men kände sedan att det inte var jag, så jag tog en paus.
En annan viktig del i hennes liv är idrotten. Hon spelade fotboll i FK Bromma i många år. Men efter fyra år i damlaget blev det golf i stället. Hon tävlade för Viksjö golfklubb och kom ner till 3,9 handikapp. Efter avbrottet från Södertörns högskola var det golfen som gav en ny riktning. Mia Hasselblad blev reseledare i Italien. Varje vecka tog hon emot mellan 50 och 150 golfspelande gäster.

– Det var då jag insåg att jag ville jobba med människor. Att hålla i infomöten och guidade turer var väldigt roligt och jag bestämde mig för att bli lärare.

Tillbaka i Sverige började hon på Lärarhögskolan i Stockholm och arbetade sedan på Myrsjöskolan i Nacka i 13 år. Under åren hann hon testa och genomföra en rad olika idéer. Hon har fortsatt på samma spår på Nya Elementar.

– I höstas testade jag att använda Skype på utvecklingssamtal. Den ena föräldern måste vara här men den andra kunde delta via Skype. Nu har jag informerat kollegerna om hur man gör. Jag tror att det är en tidsfråga innan fler tar efter.

Lärarens digitala kompetens i SO-ämnet

I höstas blev hon utsedd till Årets grundskollärare i Stockholms stad inom kategorin Digitalisering för lärande. I motiveringen står det bland annat att hon ”skräddarsyr undervisningen utifrån varje elevs behov så att eleverna utvecklar de förmågor som de behöver i framtiden”.

– Digitaliseringen är en naturlig del av elevernas vardag, vi måste ge dem verktyg för att hantera den verkligheten. För dem finns inte en värld IRL  (In Real Life, redaktörens kommentar) och en på nätet. Det är samma värld. Som SO-lärare jobbar jag till exempel mycket med digital källkritik, källors trovärdighet och algoritmers betydelse.

Hon tror att lärarrollen kommer att förändras i takt med fler interaktiva läromedel och utvecklingen av artificiell intelligens.

– Som lärare tror jag att det är viktigt att likt en kameleont vara flexibel och förändra sin lärarroll och undervisning för att kunna möta alla olika elevers behov. Jag kan inte vara på ett sätt utan måste variera mig socialt och pedagogiskt. Robotar kommer aldrig att kunna ersätta den emotionella delen och relationen med eleverna. Vi lärare kommer fortfarande att vara viktiga.

Avbrott med digital promenad

Eftersom lektionspasset är långt har Mia Hasselblad lagt in rörelse mitt i. Eleverna ska ut och leta QR-koder på skolgården. De rör sig i klungor mot den första koden utanför matsalen. När den blippas i mobilen får de upp en fråga om samhällsekonomi att besvara.

– När det är lite varmare väder får de gå en slinga i skogen där jag har satt upp fasta QR-koder. De är länkade till en webbsida där jag kan gå in och ändra innehållet utifrån vad jag tagit upp på lektionen. Jag kallar det en QR-nad.

Tillbaka i klassrummet ska eleverna spela Trädgårdsexpressen, ett äldre material från Svenskt näringsliv. Genom att kasta en tärning och ta ställning till olika alternativ får de pröva att driva ett företag.

– Åh nej, nu kommer vi att gå back! utropar en grupp som bara lyckas få en av tre kunder att nappa på offerten. Vid ett bord sitter Nedea Haukebö och Filippa Barruk. De gillar att mycket av arbetet i SO är digitalt.

– Mia har strukturerade lektioner så att man alltid har något att göra, säger Nedea Haukebö.

– Och så har vi en lärobok online. Det är bättre än att ha en vanlig bok, säger Filippa Barruk.

Digitala läromedel och digital struktur

Mia Hasselblad har testat flera olika digitala läromedel. Just nu använder skolan Clio online, som hon menar är mer interaktivt än andra. För den övergripande strukturen används Skolplattformen och andra verktyg läggs till när det behövs. Hon är även ansvarig för att utbilda sina kolleger i att använda Skolplattformen.

– Grundtanken med Skolplattformen är bra, att underlätta för oss lärare. Den har vissa barnsjukdomar, men vi får jobba med det som funkar.

Lektionen är strax slut och Mia Hasselblad samlar ihop sina saker. Under kavajen skymtar David Bowie på t-shirten.

– Han valde alltid den nyfikna vägen och stannade aldrig i trötta uppkörda hjulspår. På den bakre väggen i hennes klassrum hänger fler ikoner:

  • Moder Teresa,
  • Rosa Parks,
  • Nelson Mandela,
  • Martin Luther King och
  • Malala Yousafzai.

Men de viktigaste förebilderna i Mia Hasselblads liv är mormor Bibbi och farmor Aina.

– Den generationens kvinnor har levt i skuggan av män men ändå lyckats prestera fantastiska liv. Mormor sätter alltid andra före sig själv och jobbade som dagmamma och i förskolan i många år. Farmor var det krut i, hon tog körkort när hon var 50 år. På något vis är det kvinnorna som hållit ihop allt, utan att själva ta plats.

Den här artikeln har tidigare publicerats i utbildningsförvaltningens personaltidning Lära. Artikeln har bearbetats för läsning på webb.