Läraryrket mer attraktivt med fler karriärsteg

Skolor med förstelärare har lägre personalomsättning och har höjt sina resultat på nationella prov i årskurs 3 och 6 något mer än skolor utan förstelärare. Det är några av slutsatserna i en rapport om förstelärarreformen från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Rapport 2020:3 "Minskar lärarrörligheten och förbättras studieresultaten av karriärstegsreformen?", på IFAUs webbplats

Studien omfattar kommunala grundskolor under åren 2013–2016, en period då antalet förstelärare ökade från 1 400 till närmare 8 200 i Sveriges grundskolor. En av dem som varit med från början är Karl-Henrik Engardt, förstelärare i matematik på Bagarmossens skola, en F–9-skola i södra Stockholm.

– En av mina drivkrafter som lärare är att vi måste kunna göra det här bättre än när jag själv gick i skolan. Det går bra ihop med försteläraruppdraget där jag kan påverka inte bara hur det är i mitt eget klassrum utan även i ämneslärargruppen och andra sammanhang.

Uppdraget glasklart från början

Att hans uppdrag varit glasklart redan från början har varit viktigt, säger han. Redan året före, 2012, fick han en utvecklingstjänst på skolan med uppdraget att utveckla matematiken och höja resultaten. När förstelärarreformen kom fick han skolans första förstelärartjänst. Det tydliga uppdraget bestod.

– Man kan utveckla matematiken på många sätt, mitt sätt har varit att jobba med kollegialt lärande.

Under Karl-Henrik Engardts ledning träffas högstadiets matematiklärare en och en halv timme i stort sett varje vecka. Ungefär tre gånger per termin samlas alla matematiklärare på skolan.

– Innehållet på träffarna varierar från år till år. Vi kan få ett uppdrag från skolledningen eller så identifierar vi själva något problem i undervisningen som vi jobbar med. Det kan vara att eleverna har svårt med taluppfattningen. Då är min uppgift att driva processen och hitta lösningar med stöd i forskningen. Det kan leda till att vi provar olika modeller i klassrummet och diskuterar dem efteråt.

Arbetet har gett synliga resultat på skolan i form av högre betyg i matematik och en minskad diskrepans mellan betyg och nationella prov.

– Senast låg vi på mellan fem och sex procents diskrepans. Det känns bra. Tidigare låg vi högre. Bakom förändringen ligger att vi har jobbat en hel del med hur vi ska få en likvärdig bedömning.

Viktigt med tydligt ämnesfokus

Ett tydligt ämnesfokus för försteläraruppdraget är viktigt, anser Jenny Sjöblom, förstelärare på mellanstadiet i Adolf Fredriks musikklasser sedan 2016, även hon i matematik.

– Vad kan vi utveckla och förbättra i vår undervisning i ämnet? Som förstelärare vill man att fokus ska ligga där så mycket som möjligt, säger hon.

Varannan vecka träffas de åtta förstelärarna på Adolf Fredrik. Gruppen leds av en av de biträdande rektorerna.

– På så vis är vi direkt kopplade till ledningsgruppen. Det ser jag som väldigt värdefullt, så att vi arbetar mot gemensamma mål, säger Jenny Sjöblom.

I tre år har gruppen deltagit i ett projekt med universiteten i Örebro och Stockholm om hållbart lärande. Nu ska de gå vidare med hållbar undervisningspraktik.

– Det kan handla om hur vi ger feedback, hur vi får eleverna att inte bara fokusera på prov och betyg och hur undervisningen kan bli mer lustfylld. Men också hur vi kan göra ämnesspecifika individanpassningar.

Kurs i kollegialt lärande

Till en del ser Jenny Sjöblom förstelärartjänsten som ett ledaruppdrag, något som kan kräva utbildning.

– Många förstelärare går från att vara kolleger till att leda grupper där kollegerna ingår. Det är jätteviktigt att man får chans att utveckla den kompetensen.

Hon har själv gått en kurs i kollegialt lärande för förstelärare som utbildningsförvaltningen ordnade.

– Den var guld värd. Nu går jag en annan kurs där jag får lära mig om allt från mötesstruktur till grupprocesser. Den ger mig en uppsjö olika verktyg, så bra!

Konferensen Leda lärande, som bland annat vänder sig till Stockholms cirka 1 000 förstelärare, ställdes i år in på grund av pandemin.

– Det är den stora satsningen vi gör för våra förstelärare och vi hoppas att den kan bli av 2021. Det brukar vara 50–60 seminarier med externa forskare, våra egna förstelärare och lektorer som berättar om projekt på sina skolor och världsnamn som Andy Hargreaves och Helen Timperley, säger Ingela Hyddmark, samordnare för karriärstegsreformen i Stockholms stad.

”Otroligt roligt att vara förstelärare”

Hon tror att reformen har gjort läraryrket mer attraktivt, vilket var en av tankarna. De skolor som gjort tydliga roll- och ansvarsbeskrivningar för förstelärarna har också fått ut mest av reformen, säger hon.

– Där är det också mer transparent och heller inget ifrågasättande av vad förstelärarna gör, vilket annars var vanligt i början.

En utmaning för många förstelärare är att hinna med alla uppgifter inom arbetstiden. Både Jenny Sjöblom och Karl-Henrik Engardt har något nedsatt undervisningstid, en respektive tre timmar per vecka.

– Det handlar mycket om att prioritera rätt, men det är klart att det tar sin tid. Men det är otroligt roligt och utvecklande att jobba som förstelärare, framhåller Jenny Sjöblom.

Karl-Henrik Engardt:

– Att jobba som lärare är det bästa som finns. Att då få vara med att påverka som förstelärare är väldigt givande.